ONE LIFE, ON CHANCE

asså har alla emosession nu eller vad är de frågan om? vår deppen har nog slagit många verkar det som. det blir man ju ännu mer ledsen över, iallafall jag. det tär på en för mycket att må dåligt men ändå får man inte tankarna i förnuft och gör något riktigt drastiskt för att övervinna ledsamheten. jag brukar råda alla andra till att göra det men jag får aldrig fingrarna ur anus och göra det för mitt egna mående. men ibland måste man faktiskt trava fram sitt alterego och bara tänka på sig själv, man behöver det ibland nä inte ibland ofta faktiskt. fast när jag blir ego så ger jag nog bara fan i allt och sitter hemma, det gynnar mig ingenting men det känns bra ibland och ibland så känner man sig ensamast i hela världen.


och jag vill färga mitt stackars hår till de emo jag är.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0