VART JAG ÄN GÅR

saknaden i mig gör mig galen, vetskapen att jag inte ska få se dig mer gör mig så trasig och ostabil, tryggheten du gav fick mig att känna sån ro och lättnad. du visste allt och lite till, man behövde aldrig berätta för du visste ändå. jag har bott i din favorit jacka sen jag fick den och har det varit för varmt inne har jag gått ut och satt mig i den och funderat vars jag ska titta eller prata för att du ska höra mig. hur vet jag om du hör mig eller att du är med mig? kom hem igen, vill inte klara mig utan dig morfar.
<3

Kommentarer
Postat av: Anonym

Så fint skrivet <3

2012-09-06 @ 10:36:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0